Fetma – ett självförvållat tillstånd eller en sjukdom som faktiskt går att behandla?

Fetma, eller obesitas som är det medicinska namnet, innebär att kroppens fettdepåer är ökade på ett sätt som kan ha en negativ påverkan på hälsan (1).

Sjukdomen ökar i hela världen och andelen personer med obesitas har nästan tredubblats de senaste 30 åren (1,2). Enligt en ny studie lever 17% av alla svenskar med obesitas. (3) Obesitas står för en stor del av sjukdomsbördan i Sverige och den årliga kostnaden för fetma beräknas till över 70 miljarder kronor. (4)

1997 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) obesitas som en kronisk sjukdom. (5)

Obesitas är inte bara en sjukdom i sig, utan ökar även risken för att utveckla andra sjukdomar, däribland högt blodtryck, höga blodfetter, hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, cancer och belastningsskador i lederna. Obesitas är även kopplat till psykiska och sociala komplikationer, såsom depressioner och stigmatisering. (1)

Många personer som lever med obesitas har någon gång mött diskriminering eller kränkande behandling på grund av sin sjukdom. Bemötandet av dessa personer är därför oerhört viktigt. Liksom vikten av rätt vård och behandling. (6)

Den 28 april 2022 publicerade Socialstyrelsen nya nationella riktlinjer för vård vid obesitas. Läs hela publikationen här (PDF).

Bedömning av obesitas enligt WHO

De två vanligaste metoderna för att bedöma graden av övervikt respektive obesitas är idag BMI (Body Mass Index) och mätning av bukomfång (bukfetma). (5)

BMI (Body Mass Index)

BMI räknas ut genom att dela vikten med kroppslängden mätt i meter i kvadrat (kg/m2). (5)

Måttet ska ses som en riktlinje. Gränsen för obesitas går vid ett BMI på 30 eller högre.

Gränserna för BMI (5)


BMI 18,4–under: Undervikt

Undervikt innebär ett BMI som ligger under det som anses hälsosamt.

BBMI 18,5–24,9: Normalvikt
Normalvikt innebär en vikt som enligt BMI-måttet är bra för hälsan.

BMI 25–29,9: Övervikt
Övervikt innebär att patienten enligt BMI har en lätt ökad hälsorisk.

BMI 30–34,9: Obesitas grad I
Ett BMI över 30 innebär obesitas och en måttligt ökad hälsorisk.

BMI 35–39,9: Obesitas grad II
BMI-gränsen för obesitas grad II, innebär att hälsorisken är hög.

BMI 40–över: Obesitas grad III
Vid ett BMI över 40, eller obesitas grad III, är hälsoriskerna mycket höga.

Bukfetma

Klassifikationen för bukfetma baseras på patientens bukomfång. Bukomfånget mäts med patienten stående efter normal utandning, mitt emellan revbensbågen och höftbenskammen. (5)

Bland kroppens olika fettvävsdepåer är bukfetma tydligast associerad med ökade riskfaktorer och speciellt med ökad risk för hjärtkärlsjukdom. (7)

Hos män innebär ett mått över ≥94 centimeter en ökad risk för fetmarelaterade komplikationer som hjärtkärlsjukdom och typ 2-diabetes och ett mått ≥102 centimeter på en påtagligt ökad risk. Motsvarande mått för kvinnor är ≥80 centimeter respektive ≥88 centimeter.

För att minska risken för metabola och kardiovaskulära komplikationer, ska patienter med de övre måtten rekommenderas lämplig behandling för att minska sin vikt. (5)

Referenser:

  1. Yumuk V, et al. European Guidelines for Obestity Management in Adults, Obes Facts 2015;8:402-24
  2. WHO. Global Health Observatory data repository. Prevalence of obesity among adults, BMI ≥30, age-standardized estimates by country
  3. Hemmingsson E, et al. Scand J Public Health. 2020 Apr 30:1403494820914802. doi: 10.1177/1403494820914802. [Epub ahead of print]
  4. Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting. Öppna jämförelser folkhälsa 2019
  5. WHO. Preventing and managing the global epidemic. Report on a WHO consultation on obesity, Geneva, 3–5 June 1997
  6. Puhl, R et al. Bias, discrimination and obesity, Obes Res 2001;9:788-805
  7. Karlsson, T et al. Contribution of genetics to visceral adiposity and its relation to cardiovascular and metabolic disease. Nature Medicine 2019; 25:1390–95