Varför kan var sjätte
svensk inte säga stopp?

Anledningen till att man utvecklar övervikt och obesitas har att göra med en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. Ett för stort energiintag i förhållande till en för liten energiförbrukning över tid, resulterar i ett energiöverskott som lagras i kroppen i form av fett. Orsakerna är dock inte enbart ”matematiska”. (1)

Idag vet vi att såväl biologiska som beteendemässiga, sociala och miljömässiga faktorer ligger bakom vem som drabbas av sjukdomen. Den miljö man växer upp i spelar en viktig roll för de mat- och motionsvanor man utvecklar och ärftliga biologiska förhållanden kan påverka både aptiten och var i kroppen fettet lagras. Risken att utveckla obesitas påverkas också av hur man arbetar, lever och mår rent allmänt. Att äta som en reaktion på olika känslor är mycket vanligt. (1)

Studier visar att även hungercentrum och belöningssystemet i hjärnan har en stor inverkan på möjligheterna att minska och bibehålla ett lägre energiintag hos de personer som en gång drabbats av obesitas. (2-4)

Att andelen människor som lever med obesitas i världen ökat de senaste decennierna har ett tydligt samband med hur samhället och vårt sätt att leva förändrats de senaste 30 åren. Samtidigt som vi fått tillgång till allt fler energirika livsmedel som läsk, godis, snabbmat och alkohol, har utvecklade transportmöjligheter och ökad skärmtid, gjort att vi ägnar allt mindre tid åt att röra på oss. (1, 5)

Viktigt att komma ihåg är att obesitas är en sjukdom, att behandlingen ofta tar lång tid och att patienten har all rätt till stöd och behandling i vården.

Kan hjärnan lura oss att äta mer än vi behöver?

Vi måste äta för att överleva. Men att äta stimulerar även de centrum i hjärnan som styr njutning och belöning, vilket förklarar varför vi ibland motiveras att äta fast vi är mätta eller inte behöver.

För att förstå vilken roll hjärnan spelar för vårt sätt att äta behöver vi titta närmare på de områden som ger upphov till att vi känner oss hungriga respektive sugna på något gott.

Det första området är hungercentrum, där aktivering av vissa neuroner kan utlösa eller minska hunger.

Det andra området är hjärnans belöningssystem som gör att vi känner njutning vid belönande aktiviteter som att äta. (6)

Hungercentrum

Hungercentrum i hjärnan kan både minska och utlösa känslan av hunger. (6, 7)

Belöningssystemet

Belöningssystemet i hjärnan kan skapa ett sug efter mat även när man är mätt eller inte behöver äta. (6, 7)

Belöningssystemet kan i sin tur delas in i två delar; ”liking” och ”wanting”. Liking är den positiva känsla eller njutning vi upplever när vi äter god mat och leder till frisättning av endorfiner som lindrar smärta och påverkar viljan att sova, äta och dricka.

Wanting är istället en längtan efter en positiv känsla och ger oss motivation att äta, eftersom vi vet att det ska bli gott. Detta beror på att dopamin, signalsubstansen som styr lust och vilja, frisätts när vi äter, men även när vi ser, känner lukt eller ibland bara tänker på mat som vi tycker om.

Hjärnan strävar alltså efter att upprepa dessa belönande erfarenheter och motiverar oss därför ibland att känna oss sugna på att äta, fast vi egentligen inte är hungriga. (6)

Varför slutar ofta minus med plus?

Personer som lever med övervikt och obesitas har ofta provat flera olika sätt att gå ner i vikt. Mönstret är dock inte sällan detsamma, man lyckas gå ner några kilo, men efter en tid är vikten tillbaka på samma nivå igen. Anledningen till detta kan förklaras av den så kallade set point-teorin. (8)

Fettvävnaden utgör människans energireserv och har ur ett evolutionärt perspektiv säkerställt överlevnaden i tider med begränsad tillgång på mat. Set point-teorin beskriver hur de fysiologiska systemen i kroppen reagerar på viktminskning genom ökad hunger, minskad mättnad, ökad belöning av mat och minskad energiomsättning. Allt i syfte att behålla den uppbyggda energireserven. (8)

Hjärnan har en central roll när det gäller aptit- och energibalans och regleringen av de hormoner som styr hunger och mättnad. Viktnedgång hos personer med fetma har visat sig påverka de hormoner som ökar hunger och viljan att äta. Tiden för denna påverkan är individuell, men kan pågå under flera år. (8)

Då en behandlingsform kan fungera olika bra för olika individer, behöver behandlingsinsatsen anpassas efter förutsättningarna hos varje enskild patient och regelbundet följas upp med rätt stöd och eventuella justeringar. (9)

Mekanismen som motverkar viktnedgång anses starkare än den som motverkar viktuppgång för många människor. Det betyder att en person som haft en hög vikt under en längre tid för en långvarig kamp mot hunger och låg energiomsättning.

Kan korv och bröd skapa beroende?

Den positiva känsla som hjärnan relaterar till matintag gör att många använder mat för att stilla negativa känslor som nedstämdhet, stress eller olust. Om man blir lugnare eller gladare av att exempelvis äta en korv med bröd, lär sig hjärnan förknippa intaget med en skön känsla, vilket gör att vi vill uppleva det igen.

Hos vissa kan beroendet av mat liknas vid det psykologiska tvång man ser hos personer som är beroende av alkohol eller narkotika. Det är dock inte korven och brödet i sig, eller ingredienserna i dem som skapar beroendet, utan den belöning som hjärnan upplever av att äta den. (2, 8)

Referenser:

  1. Yumuk V, et al. European Guidelines for Obestity Management in Adults, Obes Facts 2015;8:402-24
  2. Greenway FL. Physiological adaptions to weight loss and factors favouring weight regain. International Journal of Obesity 2015;39:1188-1196
  3. Müller MJ, et al. Changes in energy expenditure with weight gain and weight loss in humans. Current Obesity Reports 2016;5:413-423
  4. Sumithran P, et al. Long-term persistence of hormonal adaptions to weight loss. New England Journal of Medicine 2011;365:1597-1604
  5. Wasskog Aamo A, et al. Overvekt og fedme i Norge: omfang, utvikling og samfunnskostnader. Menon Economics 2019.
  6. Berridge KC. ’Liking’ and ’wanting’ food rewards: brain substrates and roles in eating disorders. Physiol Behav. 2009 Jul 14;97(5):537-50
  7. Reichelt AC et al. Integration of rewarding signalling and appetite regulating peptide systems the control of food-cue issues. Br. J. Pharmacol 2015; 172:5225-5238
  8. Yu Y‐H, et al. Metabolic vs. hedonic obesity: a conceptual distinction and its clinical implications. Obes Rev. 2015 Mar; 16(3): 234–247.
  9. Benton D, et al. Reducing Calorie Intake May Not Help You Lose Body Weight. Perspect Psychol Sci. 2017 Sep; 12(5): 703–714.
  10. Hedebrand J, et al. Eating addiction, rather than food addiction, better captures the addictive-like eating behavior. Neurobiorev 2014; 47:295-306